Bitjärn. Bloggen för knivar i allmänhet, och fällknivar i synnerhet...

Nu är det då dags att komma igång med att blogga om knivar sådär i allmänhet, och fällknivar i synnerhet.

Schrade Uncle Henry, urtypen för gents folder.

Jag har gillat och intresserat mig för knivar ända sedan jag var en ung grabb, deras konstruktion, funktion och design. Detta intresse har gått upp och ner under åren som gått, med toppar och dalar. Den senaste toppen inträffade under 1990-talet, då jag tillhörde det då stora gardet av knivmakare och dessutom även sysslade med att sälja knivmaterial till andra knivmakare. Intresset dalade sedan när annat kom emellan, men har alltid funnits vilande och latent i min tillvaro. Jag har bara väntat på att det skall komma tillbaka och nu är det dags. Det är inte lika dominerande som vid förra intressetoppen, nu har det en mer normal nivå då det får delas med massor av andra saker som gör livet njutbart.

Okänd tillverkare.

Jag skall därför skriva om knivar i den här bloggen, dels som brukare och dels som knivmakare (på en fritids/hobbynivå). Det kommer att handla om de flesta typer av knivar som jag gillar och tycker är intressanta att orera om, men fällknivar kommer att få en speciell plats då jag anser att dessa är essensen för vad en kniv skall och kan vara. Jag har alltid en fällkniv med mig i axelväskan, då den är ett oumbärligt verktyg att alltid ha med sig. Den används regelbundet till olika uppgifter, kanske inte dagligen men i alla fall en eller ibland ett par ggr per vecka.

Det speciella med en bra fällkniv är att den är lätt att ta med sig, den är enkel och funktionell att använda, den är inte skrymmande och är lätt att ta fram och stoppa undan och den behöver inte kosta en förmögenhet för att till fullo fylla sin funktion. En fällkniv är dessutom lättare att anpassa till gällande lagar.

Nog om detta, då jag inte vill bli alltför långrandig i mitt första inlägg. Så det får räcka för den här gången.