Ny brukskniv på G, lite annorlunda än vad jag brukar göra...

Ny brukskniv i annorlunda stil än vad jag vanligtvis gör. Valnöt, koppar och ett väldigt snyggt blad är viktiga ingredienser i designen. Lite putsande, polerande och sömnad av slida återstår.
Som synes blir färger, nyanser m.m.väldigt olika beroende på fototillfälle, ute eller inne, klarblå himmel eller mulet o.s.v., därför extrabilden på slutet.

Några fler customizerade fällknivar, Harnds och Enlan...

Några fler fällknivar av de jag just håller på att avsluta. Jag kan inte förstå att inte fler använder dessa fällknivar, standard eller pimpade då de utan tvekan är otroligt bra knivar till väldigt bra priser. Tacksamma att jobba med med bra design, konstruktion och material. Jag har plockat ut några favoriter bland dom, men överlämnar åt ev. brukare / användare hitta sina egna. Ni blir garanterat inte besvikna på kvaliteten.

Harnds Viper med nya halvor i Brown Mallee Burl.

Harnds Viper med nya halvor i Brown Mallee Burl.

Enlan med nya skalor i Gullregn.

Enlan med nya skalor i Gullregn.

Enlan med nya skalor i färgad Björkvril.

Enlan med nya skalor i färgad Björkvril.

Kniv från Bra och Begagnat á 5 kronor, som absolut måste räddas...

När man hittar gamla saker, verktyg och knivar på loppisar så är det svårt att låta bli att handla. Många saker kan se väldigt slitna och talliga ut, men under ett medfaret yttre finns det fortfarande ett utmärkt verktyg som vill komma fram igen.

Ett sådant objekt är kniven här under, som absolut måste räddas från ett oblitt öde. Jag tror att det kan vara en beskärningskniv eller skomakarkniv för att skära ut skinn, och då jag verkar i den forna skohuvudstaden i Sverige är det inte så långsökt (men jag kan ha fel, det händer titt som tätt). I alla fall så köptes den in för att användas till att skära till skinn till slidor, om inte det funkar så får i stället göra tjänst som trädgårds/pruningkniv. Den har nu genomgått den första knivspabehandlingen, och det som återstår är att bara att slipa upp eggen igen så att den göra tjänst i långliga tider framöver. Lite av patinan har lämnats kvar som ett bevis på knivens historia och användning.

Två nya bruksknivar klara, med skaft i flammig lönn. Handgjorda knivar...

Så är två nya knivar i det närmaste färdiga, det som återstår är ytterligare inoljning av skaftet och jobba på den matta sidenfinishen på bladet och bolstret. Till knivarna blir det ett par vanliga klassiska vikslidor.

Bladen ifråga har legat sedan förra gången jag gjorde knivar  (ca: 14-16 år). Jag kommer inte ihåg några närmare specifikationer på vem eller var jag fick tag i dom, men jag tror att det var  på en tysk knivmässa som jag köpte dom eller bytte till mig dom  mot stabiliserat trä av en tysk knivmakare. Det jag kommer ihåg är att de är i 12C27-stål och att jag nitade på de rostfria bolstren innan annat kom emellan och de blev liggande.
Så att det tagit ca: 15 år att tillverka de här två tvillingknivarna är väl i längsta laget, men jag har bestämt mig för att i första hand se till att inga UFO:n (unfinished projects) från den tiden blir liggande utan äntligen blir slutförda.

Skaften är som synes i betsad flammig lönn (restbitar från min gitarrproduktion). När oljan slutar att bara sugas in i träet och börjar bygga på ytan, så kommer slutfinishen att lyfta ännu mer vid den avslutande poleringen. Knivarna har en bladlängd på 75mm och totallängd på 180mm, ett ganska bra format som gör dom lättahanterliga och fixar det mesta. Dom är inte till salu då de är ett påtingat beställningsjobb.

Den 1:a och 2:a kniven jag gjorde i början av 1990-talet, återfunna vid röjning...

Min fru gjorde litet utrensningar i diverse olika lådor i vår garderob härom dagen, och då dök de två första knivarna jag gjorde i början av 1990-talet oväntat upp. Inspirationen och designen har jag ingen aning om var den kom ifrån, men förmodligen från någon knivmakarbok (kanske Bo Bergman).

Den första kniven är tillverkad i flammig al och horn, och den var en present till min fru att ha i handväskan. Den andra är litet mer nordisk i designen, och trädelen i slidan kommer från dansgolvet på Baldakinen. En bekant köpte golvet och bröt loss det när dom stängde och är i flammig jackaranda. Knivarna är i bra skick och har nu plockats fram igen för att användas.

Jag kommer inte ihåg vad det är för blad, men dom är fabrikstillverkade och kommer med stor säkerhet från Kero, Slöjddetaljer eller någon annan säljare. Knivarna tillverkades innan jag upptäckt alla handsmidda blad från olika smeder eller börjat tillverka egna blad.

Kniv 1 i flammig al, masur, renhorn och trämellanlägg (behöver lite olja).

Kniv 2 i valnöt och litet andra träslag + aluspacer. Slidan i rårand och flammig jackaranda (behöver oljas in).

Rysk konstkniv i form av geting. Veckans bitjärn (kniv) för knivnördar...

Tyvärr så kan jag inte skriva så mycket om den här kniven eller om tillverkaren, då jag hittade bilden i en rysk knivtidning. Mina kunskaper i ryska är undermåliga och jag har svårt att tolka vad som är namnet på kniven, vilken del av texten som står för knivmakarens namn, vad som står för materialen i bladet och skaftet o.s.v.
Kanske inte riktigt i min smak, men det är i alla händelser skickligt gjort av en driven knivmakare / hantverkare med ett säkert öga för materialval och detaljer. Jag är litet nyfiken på detaljerna i bladet, om det är någon form av inlägg, gravyr eller avancerat damasksmide. Kanske dags att lära sig ryska?

En gång i veckan kommer ett inlägg med en bild eller flera bilder på veckans kniv/knivar (inte någon viss dag). Inga speciella kriterier styr utvalet, det kan vara bilder på snygga, speciella, udda, dyra, billiga, spektakulära, gamla eller nya knivar. I praktiken vad som helst som har en skärande egg och kan rubriceras som kniv. Förmodligen kommer det en att bli en övervikt av det spektakulära och snygga. Jag vet att det hela kan rubriceras som knivnörderi i kubik, men då får det vara så.

Veckans bitjärn (kniv) för knivnördar. Orientalisk kniv i wootzztål & koftagiri i guld...

Orientalisk traditionell kniv/dolk i wootzstål och medkoftagiri i guld. Jäkligt snygg och med utsökt hantverk.

Oriental traditional dagger in wootz steel and gold koftagiri. Nicely crafted and it have that look.

En gång i veckan kommer ett inlägg med en bild eller flera bilder på veckans kniv/knivar. Inga speciella kriterier styr utvalet, det kan vara bilder på snygga, underliga, speciella, udda, spektakulära, dyra, billiga, gamla eller nya knivar. I praktiken vad som helst som har en skärande egg och kan rubriceras som kniv. Förmodligen kommer det en att bli en övervikt av det spektakulära och snygga. Jag vet att det hela kan rubriceras som knivnörderi i kubik, men så får det i alla händelser bli.

Svenska knivmakare - André Andersson, knivmakare och knivsmed...

Jag har inte för vana att titta på GoKväll på TV. För att vara riktigt ärlig så tittar jag väldigt sällan på TV, då programmen helt enkelt är för undermåliga (det mesta).

I början av förra veckan var det dock ett intressant inslag i GoKväll om knivmakaren och smeden André Andersson (tipset kom från min mor). Jag gick därför in och kollade det hela på SVT-play, och jag gillade vad jag såg av André och hans fantastiska smide och knivskapande. Tidigare har jag bara sett vad han skapar då jag besökt hans site.

Tittar du inte på GoKväll-typen av program och därför missat knivinslaget så tycker jag att du skall gå in och titta på SVT-play, om du är det minsta intresserad av knivsmide och vill se enastående damasksmidda svärd och knivar.

Inslaget hittar du här (inslaget är ca: 10:30 minuter in i programmet).
Andrés knivsite hittar du här

Veckans bitjärn (kniv) för knivnördar. En fantastisk dolk av knivmakaren Rick Marchand...

Veckans bitjärn är ännu en fantastisk dolk. Denna gång är det knivmakaren Rick Marchand som varit i farten och skapat en kniv som har det mesta, med ett säkert retroöga mot knivhistorien. En riktig "Tribal Dagger".

This weeks "biting iron" knife is an amazing dagger by knifemaker Rick Marchand.

En gång i veckan kommer ett inlägg med en bild eller flera bilder på veckans kniv/knivar. Inga speciella kriterier styr utvalet, det kan vara bilder på snygga, underliga, speciella, udda, spektakulära, dyra, billiga, gamla eller nya knivar. I praktiken vad som helst som har en skärande egg och kan rubriceras som kniv. Förmodligen kommer det en att bli en övervikt av det spektakulära och snygga. Jag vet att det hela kan rubriceras som knivnörderi i kubik, men så får det i alla händelser bli.

Veckans bitjärn (kniv) för knivnördar. Microtech titanium och D2 i seriös fällkniv av tactical / fightingmodell...

Seriös taktisk fällkniv från Microtech i titan och cryobehandlat D2-stål som har alla delarna på plats.

Såg följande fällkniv på eBay och blev rätt så imponerad. Bra high-tech design och utförande, fräck design och utmärkt val av material. Ser väldigt seriös och rätt ut och ger förmodligen samma känsla i handen. Trots att jag är mer old-school när det gäller knivar så kan jag inte låta bli att imponeras av hela paketet för ca 850:00 SEK innan tull och moms. "Vill Ha"-genen vaknar omgående.
Specifikation på kniven efter bilderna.
Klicka på bilderna för större format.

Vad har jag för krav på knivar, samt världens vassaste/skarpaste knivar...

Det här med med knivar har fått mig att inse en del grejer genom åren, eller skaffat mig preferenser vad jag vill ha ut av en kniv. Dessutom de vassaste/skarpaste knivarna som finns.

Kniv av Mark

Dessa preferenser innefattar saker som konstruktion, typ av stål eller skärande material, skärpa, storlek och vikt, utseendet, hur den är att slipa och att sköta samt inte minst hur den är använda och hur den presterar.

Det här är naturligtvis bara mina personliga åsikter och synpunkter. Andra knivbrukare har helt andra uppfattningar och det är bara som det skall vara och acceptera.
Vi använder knivar på olika sätt, vi favoriserar olika typer, vi föredrar vissa stål framför andra, vi lägger ned mer eller mindre tid på att sköta dom o.s.v. Vi är alla olika och det skall naturligtvis även speglas i valet av knivar. Det är väl tur, tyckte vi alla lika skulle det bara finnas en typ av kniv för varje uppgift.

- Tack för den stora friheten och personligheten när det gäller valet av kniv / knivar.
- Tack för det stora underbara utbudet av knivar som knivtillverkare och knivmakare erbjuder oss brukare att välja bland.

Blad av Woody Blackwell - Nordeuropeisk typ av dolk knackad i
novaculite från Arkansas.

I lite olika inlägg framöver kommer jag att ta upp några av de olika preferenserna jag har på knivar och vad jag föredrar. Kommentarer till dessa framtida inlägg (även till nuvarande) är välkomna, då jag vill höra era erfarenheter och synpunkter.

Jag tänkte börja med det som är viktigast och som gör en kniv skärande nämligen eggen. När man tänker på en skärande egg så är det onekligen olika stål som först  kommer i åtanke, även om det finns forntida och nya material för att få en bra skärande egg att även ha i åtanke.
Som exempel i det här inlägget kan jag inte låta bli att ta upp det första effektiva skärande verktyget som människan använde främst under stenåldern, men som används än i dag, nämligen flintkniven eller knivar i obsidian och andra material som man kan knacka fram en egg på.

Inte bara fällknivar, jag har även en del bruksknivar jag använder...

Inte bara fällknivar, jag har även en del andra knivar jag använder - men inte lika ofta.

Jag har även en del vanliga bruks eller jaktknivar som kommer till användning lite nu och då. Med tanke på att jag pysslade med att tillverka knivar under 3-4 år i slutet av 1990-talet, så har jag några knivar som jag gjorde då och som jag fortfarande använder. Dessutom har jag en fin kniv gjord av Maihkel Eklund som jag fick som tack för utförda tjänster, som jag uppskattar väldigt mycket. Bladen i knivar är Sandvikens 12C27 förutom det gjutna David Boyebladet som är i 440C

Här under följer därför ett litet bildsvep på mina olika knivar.

Egen jaktkniv av skinnertyp med gjutet blad (dendritiskt) av David Boye (sticktånge). Skaft i kryckträ från björk, rekonditionerad turkos och nickelsilver. Egen mosaiknit.

Fulltångekniv av Maihkel Eklund med ben i skaft. Gravyren på bolstret och nitarna av Maihkel.

Två egna bruksknivar i fulltångemodell med blad av Christer Henriksson och skaft av björk (kryckträ) och Arizona Ironwood. Egna mosaiknitar.

Egen fulltångekniv. Fabriksblad och bolster i nickelsilver och skaft av Manzanitarot.

Egen slimmad brukskniv med blad av Bent Olsson (sticktånge). Skaft av makassar ebenholts och tvärsågat palmträ.

Mina fällnivar - EKA, Higonokami och David Boye

För närvarande har jag tre fällknivar som jag växlar mellan och alltid bär med mig i fickan eller i min axelväska.

Att gå ut utanför ytterdörren utan en praktisk fällkniv känns tomt. Det är ju faktiskt så att om man någon gång har glömt den, så dyker alltid situationerna där den skulle underlätta tillvaron alltid upp. Kniven för byx eller jackfickan är till 99% EKA-kniven som klarar knivlagen med marginal. De andra som är litet längre har jag i väskan ordentligt nedstoppade instoppade i relevanta fodral.

Fällkniv från EKA

Min första kniv är en nätt och smidig fällkniv från EKA som jag vann på en knivträff arrangerad av Östergötlands Knivförening någon gång under mitten av 1990-talet. Jag var med där och sålde material för knivmakare och köpte några lotter.
Bladet är i rostfritt stål, och den funkar och håller skärpan bra. En fin liten och utmärkt fickkniv som klarar det mesta.

David Boye fällkniv i gjutet 440C

Den andra är en David Boye som har något så udda som ett gjutet knivblad, så kallat dendritiskt blad.
Har hängt med från den senare delen av 1990-talet. Det gjutna bladet är i rostfritt 440C-stål och håller skärpan otroligt bra.

Den 3:e och senast inköpta är en handsmidd japansk Higonokami.
Higonokami är den japanska folkkniven, billig, bra och praktisk till massor av göromål. Skaftet är i en vikt mässingplåt och bladet ett kolstålsblad laminerat med blötjärn (med perfekt skärpa). Funktionen är prio ett, vilket ger kniven en praktisk design och skönhet. Har tillverkats i oförändrat skick sedan starten1894.
Visar att en bra kniv och funktionell skönhet inte behöver vara svindyrt.

Higonokami med laminerat knivblad

Varför fällknivar? Varför inte?

Okänd tillverkare.

Varför har jag gillat och gillar knivar, speciellt fällknivar?

Ja det är ju för det första ett väldigt praktiskt och bra verktyg (förmodligen människans viktigaste) som man har användning för i massor av dagliga situationer. Det mesta fixas ju med hem och köksknivarna, men är man utanför hemmet är det en helt annan sak. En slidkniv med fast blad är då ett utmärkt verktyg att ta med sig om man tänker sig att vara i skog och mark, men är inte så praktisk i det dagliga livet om man inte är hantverkare med rätt att bära en arbetskniv. För alla oss andra som tycker att det är bra och praktiskt att alltid ha en kniv med sig är fällkniven därför det bästa och oftast enda alternativet.

Okänd tillverkare

En fällkniv fyller som sagt var kraven man har utmärkt i ovanstående lägen. Den är liten och smidig att bära med sig i en ficka eller i väskan, den klarar det mesta som man har behov av att åtgärda och den är laglig om man inte väljer ett för långt blad.

Fällkniven har dessutom en sinnrik design och funktion och är för det mesta rätt snygg både på ett estetiskt och funktionellt sätt. Den är med andra ord ett utmärkt komplement och backup till slidkniven om man ger sig ut i naturen för att plocka bär eller svamp, campa, jaga eller bara ha det bra.

Jag är litet förvånad med tanke på ovanstående, att inte fler av Sveriges alla duktiga och fantastiska knivmakare kompletterar sitt sortiment av slidknivar med egentillverkade fällknivar. Fällknivssatser är utmärkt till detta. Allt för att nå fler och nya kunder och fylla ett gap i knivmakarens arsenal. Att de dessutom är väldigt prisvärda att tillverka och för kunden, är bara en extra bonus.

Första testet för mallen...

Så var det dags att testa design & funktion på bloggen. En "liner lock" -fällkniv i med damaskblad, ben och buffelhorn får bli den första knivbilden i bloggen. Man måste börja någonstans.