Nytt skaft, omskaftning av japansk bunka kockkniv, björkvril och goncalo alves...

Nu är den första omskaftningen av en av de japanska kockknivarna helt klar.

Kniven är en bunka i blue paper steel (aogami). Skaftet är gjort av björkvril med mellanlägg av goncalo alves, aluminium och svart vulkfiber samt inoljad. Skaftet gjorde jag i traditionell japansk åttakantig modell då det är skönt och praktiskt att använda, att det dessutom är en väldigt snygg skaftmodell, är ytterliga bonus.

Kanske det även blir en saya så småningom, vi får se.

Sämre bildkvalitet i blogger, försämrade bilder i blogspot, bättre bilder i din blog...

Dålig bildkvalitet i blogger

Det här handlar inte om knivar, men jag tänkte att kan vara av intresse för andra som bloggar och som är missnöjda med bildkvaliteten i blogger.

Sedan början av maj 2015 har bildkvaliteten försämrats drastiskt i bilderna jag lägger upp i min blog. Jag lägger upp rena och knivskarpa bilder, men i inläggen blir resultatet en grynig, pixlad, oskarp, platt och komprimerad bild som inte gör bloggen eller någon besökare glad.

Jag testade med olika storlekar och kvaliteten på bilderna för att försöka komma till rätta med problemet, utan någon förbättring. Så det var bara att försöka hitta en lösning på nätet i stället, och det var inte alls svårt att rätta till. Hela problemet ligger hos koden i blogger, och här kommer lösningen om du också frustrerats och vill få bättre bilder i din blog.

Det finns förmodligen andra sätt att fixa till det här problemet, men för mig har det här fungerat och inneburit en avsevärd förbättring.

Ladda upp och lägg in bilden, välj den storlek och placering du vill ha. Gå därefter över till HTML-läget och leta upp koden för bilden som ser ut ungefär som i följande bild.

Leta därefter upp en bit kod som ser ut som något av följande "/s200"  "/s320"  "/s400" eller "/s640" (beroende på vilken bildstorlek du valt). I mitt exempel ovan är det /s320 som markerats i grön färg.

Ta bort den koden helt och hållet inklusive backslashen före s320. Det är det steget i koden som komprimerar dina bilder som visas i inläggen. Uppdatera därefter din blog och du skall se en avsevärd förbättring i bildkvalitet. Rör inte den röda texten i koden "/s1600" som styr kvaliteten i full storlek när du klickar på bilden.

Här under följer några bilder på knivar (naturligtvis) med ovanstående kod inkluderad, och med den borttagen. Stor skillnad eller hur?

Den första bilden innan jag tagit bort koden /s320

Och efter att koden tagits bort

Den andra bilden innan jag tagit bort kodsnutten

Och efter att koden tagits bort

WIP, att skafta om tre japanska kockknivar.Två nakiri och en bunka, aogami och rostfritt stål...

Det går framåt med i omskaftningen av de tre japanska kockknivarna. Skaften har tagit form och finputsats till 600 korn. Det enda som nu återstår är att runda av fram och bakkanten och att limma i bladen. Sedan är det bara inoljningen kvar. Banske blir det lite bets innan det steget, men där har jag inte bestämt mig än.

Skafta om japanska kockknivar. En bunka och två nakiri i blue paper aogami kolstål...

Lite framsteg på fronten att skafta om några japanska nakiri och bunka kockknivar. Ett skaft är i det närmaste färdigt, medan två ligger litet efter (2/3-delar klara).

Det som är kvar att göra på det första är avfasning i fram och bakkant, finputs med stigande grader av slippapper samt inoljning. Detta skaft är i valnöt och flambjörk med vulkfiber emellan.

På de två andra återstår att slipa fram de sekundära slipfaserna för att få fram den klassiska åttakantiga / oktagonala formen på skaftet. Dessutom avfasning, finputs samt inoljning. Dessa skaft är i olika typer av björk (flammigt och tvärsågat) med mellanlägg i valnöt och makassar ebenholts. Mellanlägg i mässing respektive aluminium och vulkfiber.

Alla skaften är epoxilimmade och stiftade internt med längsgående stavar i bambu. Detta för att jag vill ha skaften utan knivblad i, när jag frihandsslipar fram formen på skivputsen och bandslipen. Ett stort kockknivsblad skulle bara vara i vägen under detta arbete och försvåra det, samt risken skulle vara stor för sliprepor i bladet.
Stiften hjälper även till att hålla ihop skaftet när det är metallmellanlägg med i ekvationen. Utan dessa skulle värmen från metallslipningen göra så att epoxilimmet skulle mjukna/ lossna, med resultat att bitarna faller isär.

Som de flesta knivmakare vet är det inte lätt att foto knivar, så att bilderna gör dom rättvisa. Det är blänk och reflexer i metallen, perspektivförskjutning och felaktig färgåtergivning av trä, horn och andra skaftmaterial. Det hjälper inte att kalibrera färgerna hjälpligt, då olika visningsskärmar återger färger väldigt olika.
Att de dessutom är oinoljade som på de här bilderna underlättar inte det minsta, då de inte ens är i närheten av sin slutgiltiga potential. Detta kompenserar jag med nästa inlägg, med bladen på plats och skaften inoljade och polerade.

WIP, på gång. Skafta om, omskaftning, nya skaft på japanska kockknivar...

Det här är vad jag håller på med för tillfället, omskaftning eller nya skaft på några japanska kockknivar. Det är inga större fel på skaften som satt på knivarna (helt nya knivar), men det är roligare med lite snyggare och mer exklusiva skaftmaterial som gör att knivarna blir personliga och sticker ut, helt enkelt snyggare.

Träslagen som jag använder är bl. a. björkvril (flammig), klykvirke från björk, valnöt, desert ironwood plus lite olika mellanläggsbitar. Lite vulkfiber och metallmellanlägg kommer även att komma till.

Egentligen skulle skaftämnena ha varit stabiliserade med MMA, men Stig i Växjö verkar inte vara särskilt intresserad av att utföra stabilisering då han inte ens bryr sig om mina mail (eller har han mailtrubbel eller slagit igen). Så ostabiliserat får det bli.

Slutresultatet kommer så småningom.

Klicka bild för större och bättre...

Ny skärbräda i ändträ av mahogny och al, bättre än den föregående...

Då jag har en hel del virke kvar från det att jag byggde elgitarrer och basar, så tyckte jag det var dags att se till att det kom till nytta i stället för att bara ligga och ligga. Jag tyckte att det skulle passa bra med en skärbräda i ändträ enligt vedertagen förebild. Det är ju bara att kolla på YouTube för att få information och inspiration, vilket även jag gjorde.

Det hela var ganska okomplicerat och skärbrädan blev klar efter två slöjdkväller i lokalen där jag håller till för litet större arbeten och med passande maskiner. Slutresultatet är jag ganska nöjd med och det hela blev som jag tänkt mig. Nu skall jag bara hitta passande gummifötter till den. Sådana där som man alltid hittade på Clas Ohlson tidigare innan de blev helt utslätade vanliga butiker, synd. Det skall även på en blandning av bivax och parafinolja som ytterligare skydd.

Klicka bilder för större och bättre.

Skärbräda i flammig al, nedtagen vid sönernas skola...

Den här skärbrädan gjorde jag för 10-15 år sedan av en stor bit flammig al som blev nedtagen vid min sons skola. Alen sågades upp som virke till skolans träslöjd, men jag fick dessutom en skaplig bit då jag hjälpt till att bygga elgitarrer och elbasar tillsammans med de äldre eleverna till skolans musikavdelning.

Jag gjorde då den här skärbräda av en spillbit. Tyvärr så är väl al inte det bästa virket för en skärbräda och definitivt inte i längsträ, helt enkelt för mjuk för ändamålet. Men snygg var den i alla fall, främst tack vare det vackra träet.

Brädan hamnade uppe på ett köksskåp där den blev liggande. Vid en utrensning frågade den kära hustrun om det inte gick att göra något annat av den, då den inte kom eller varit till användning. Naturligtvis tänkte jag automatiskt knivskaft, men då måste den först stabiliseras. Får ta mig ytterligare en funderare innan jag bestämmer mig.

Pimpad fällkniv - Pimped folding knife - Enlan folder - Enlan fällkniv...

Har jobbat några dagar med att göra om en Enlan fällkniv, med nytt skaft i flammig lönn. Det är det första steget i förvandlingen / pimpningen. Nästa steg blir ytterligare litet fix för att få till en bra fällkniv med ett mer eget stuk än fabriksutförandet.

Pimpningen behövs inte för knivens funktion, dess prestanda eller användbarhet, det är enbart knivmekar-DNA:t som gör sig påminnt att inte kunna hålla fingrarna i styr. Av samma anledning som man bygger om och fixar till andra företeelser som bilar och motorcycklar etc.

Om jag nu vill ha något eget i fällknivsväg, varför då inte bygga en från grunden? Svaret är enkelt. Jag har varken maskinerna, verktygen, materialet eller platsen för att genomföra det hela.

Men färdiga fällnivsschassin från knivmaterialsäljarna går väl att använda. Javisst, men då blir det bra mycket dyrare, samt man begränsas av det ganska mediokra utbudet som säljarna tillhandahåller och det ofta är tomt på deras hyllor när det gäller chassin.

Det bästa är helt enkelt att köpa in knivarna själv från Kina och skruva bort G10/micartaskalorna och sedan ta isär dom. Då har man ett utmärkt chassi att utgå ifrån, till ett pris som är en spottstyver av vad som finns att tillgå från nationella knivmaterialsäljare.

Men hur är det med deras kvalitet, det är ju gudbevars "made in China".
Man blir absolut inte besviken. Väljer man en kniv från någon av de mer välkända och etablerade tillverkarna som t.ex. Enlan, Sanremnu eller Ganzo, så får man en fällkniv som är de mest prisvärda på marknaden. Bra konstruktion och utmärkt stål och finish. Många av de klassiska etablerade europeiska och amerikanska tillverkarna förlägger mer och mer av sin produktion av knivar till liknande kinesiska fabriker, och använder samma stål och material. Jämför man med de fällknivschassin som erbjuds av svenska materialsäljare, så är det ingen tvekan om vilket som är det bästa alternativet både kvalitets och prismässigt.

Att de dessutom är utmärkta presenter att knåpa ihop till vänner och bekanta, och som även uppskattas av personer som normalt inte har ett överdrivet knivintresse, är bara en bonus. Även kvinnliga släktingar och vänner kan räknas in i den kategorien, om man anpassar storleken och utförandet..