Visar inlägg med etikett knivskaft. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett knivskaft. Visa alla inlägg

2016-07-08

Dagens fynd på Clas Ohlson - Skärbräda i flammig Akacia till gitarrtopp eller knivskaft...

Fyndade de här två skärbrädorna idag hos Clas Ohlson i Örebro. Fantastiska mönster, färger och storlek. Den ena har vilda flammor och den andra det som kallas "mottled" på engelska.

Med en bra bandsåg för rippning hade de blivit ett par perfekta bokmatchade toppar för solida elgitarrer. Men då jag inte längre byggar gitarrer och basar så  funkar de lika bra till bokmatchade skalor på fulltånge, frame tang och fällknivar. Det är bra att de också är i ett stycke och inte ihoplimmade av mindre bitar med tanke på hur jag tänker använda dom.

Jag uppskattar att jag kan få ut 20-35 par skaftämnen ut varje bräda beroende på vad det blir för knivar. Priset per par skaftämnen blir då i slutändan promille av vad motsvarande bitar kostar hos en handlare.

Har ni en Clas Ohlsonbutik i närheten kan det löna sig att botanisera på avdelningen för kökstillbehör.



2015-07-03

WIP. Nya skaft på gyuto kockknivar, VG-10 stål och desert ironwood...

På gång, omskaftning av 2 st gyuto kockknivar i VG-10 stål och damaskuskappa. Det är desert ironwood i de nya skaften och specialnitar i mässing och rostfritt. Förhoppningsvis snart klara.


2015-06-20

Den 3:e nakiri kockkniven som fått nytt skaft, omskaftningen av japansk kockkniv i flammig björk & valnöt...

Nu är den senaste omskaftningen av en nakiri japansk kockkniv färdig för brukaren. Skaftet är i traditionell åttakantig japansk stil, flammorna och mönstret i björkskaftet blev verkligt bra, med en spektakulär 3D-look.
Mellanlägget är i valnöt, aluminium och vulkfiber.

Bladet är laminerat i aogami stål (blue paper) och blötjärn.



2015-06-18

Nakiri kockkniv med nytt skaft, omskaftning av japansk kockkniv i valnöt och björkvril...

Vid dagens tidigare inlägg av en japansk kockkniv av bunkamodell glömde jag helt bort att jag blev klar med en nakiri kockkniv förra veckan, och som jag glömt att lägga in på bloggen.

Den här kniven fick ett nytt skaft i vackert mönstrad valnöt och björk (vril) med mellanlägg i svart vulkfiber. Skaftet är i klassisk japansk oktagonal modell, som är väldigt skönt och praktisk i användning. Numer mitt favoritskaft på köksknivar.

De flesta blir positivt överaskade när de testar åttakantiga skaft, då den kantiga formen gör att de tror att den skall vara obekväm.

En matchande saya i valnöt fullbordar det hela




Nytt skaft, omskaftning av japansk bunka kockkniv, björkvril och goncalo alves...

Nu är den första omskaftningen av en av de japanska kockknivarna helt klar.

Kniven är en bunka i blue paper steel (aogami). Skaftet är gjort av björkvril med mellanlägg av goncalo alves, aluminium och svart vulkfiber samt inoljad. Skaftet gjorde jag i traditionell japansk åttakantig modell då det är skönt och praktiskt att använda, att det dessutom är en väldigt snygg skaftmodell, är ytterliga bonus.

Kanske det även blir en saya så småningom, vi får se.



2015-06-04

Skafta om japanska kockknivar. En bunka och två nakiri i blue paper aogami kolstål...

Lite framsteg på fronten att skafta om några japanska nakiri och bunka kockknivar. Ett skaft är i det närmaste färdigt, medan två ligger litet efter (2/3-delar klara).

Det som är kvar att göra på det första är avfasning i fram och bakkant, finputs med stigande grader av slippapper samt inoljning. Detta skaft är i valnöt och flambjörk med vulkfiber emellan.

På de två andra återstår att slipa fram de sekundära slipfaserna för att få fram den klassiska åttakantiga / oktagonala formen på skaftet. Dessutom avfasning, finputs samt inoljning. Dessa skaft är i olika typer av björk (flammigt och tvärsågat) med mellanlägg i valnöt och makassar ebenholts. Mellanlägg i mässing respektive aluminium och vulkfiber.

Alla skaften är epoxilimmade och stiftade internt med längsgående stavar i bambu. Detta för att jag vill ha skaften utan knivblad i, när jag frihandsslipar fram formen på skivputsen och bandslipen. Ett stort kockknivsblad skulle bara vara i vägen under detta arbete och försvåra det, samt risken skulle vara stor för sliprepor i bladet.
Stiften hjälper även till att hålla ihop skaftet när det är metallmellanlägg med i ekvationen. Utan dessa skulle värmen från metallslipningen göra så att epoxilimmet skulle mjukna/ lossna, med resultat att bitarna faller isär.

Som de flesta knivmakare vet är det inte lätt att foto knivar, så att bilderna gör dom rättvisa. Det är blänk och reflexer i metallen, perspektivförskjutning och felaktig färgåtergivning av trä, horn och andra skaftmaterial. Det hjälper inte att kalibrera färgerna hjälpligt, då olika visningsskärmar återger färger väldigt olika.
Att de dessutom är oinoljade som på de här bilderna underlättar inte det minsta, då de inte ens är i närheten av sin slutgiltiga potential. Detta kompenserar jag med nästa inlägg, med bladen på plats och skaften inoljade och polerade.

2015-05-22

WIP, på gång. Skafta om, omskaftning, nya skaft på japanska kockknivar...

Det här är vad jag håller på med för tillfället, omskaftning eller nya skaft på några japanska kockknivar. Det är inga större fel på skaften som satt på knivarna (helt nya knivar), men det är roligare med lite snyggare och mer exklusiva skaftmaterial som gör att knivarna blir personliga och sticker ut, helt enkelt snyggare.

Träslagen som jag använder är bl. a. björkvril (flammig), klykvirke från björk, valnöt, desert ironwood plus lite olika mellanläggsbitar. Lite vulkfiber och metallmellanlägg kommer även att komma till.

Egentligen skulle skaftämnena ha varit stabiliserade med MMA, men Stig i Växjö verkar inte vara särskilt intresserad av att utföra stabilisering då han inte ens bryr sig om mina mail (eller har han mailtrubbel eller slagit igen). Så ostabiliserat får det bli.

Slutresultatet kommer så småningom.

Klicka bild för större och bättre...

2015-04-29

Appropå vrilarna i tidigare inlägg, det finns dom som är värre...

De mest fantastiska vrilarna på träd hittar man ofta i offentliga miljöer och parker i städerna. Det är som om omgivningen och trädens ofta höga ålder är gynnsamma för vrilbildningar. Eller är det så att träden utvecklar dessa vrilar bara för att retas med alla slöjdare, då de är ouppnålig förbjuden frukt?

Trädet på bilden har allt av detta, mer vrilar än stam som synes. Det fortsätter även i samma mängd längre upp på stammen i 4-5 meter till plus mindre grova på grenar (kom ej med på bild). Art okänd, får vänta på att löven utvecklas mer.


Så var det det här med vrilar eller knosor till knivskaft och slöjdmaterial...

Ni när jag har börjat slöjda och göra knivar igen så märker jag att jag på nytt har drabbats av vrilsjukan. D.v.s att när man är ute i naturen så förbyts det allmänna naturintresset och allmänna observationer till att i stället koncentreras på träd och deras utväxter. När man går på en plats där man tidigare strövat så upptäcker man numera minsta lilla vril och utväxt man passerar, något man tidigare totalt ignorerat.

Dessutom börjar man tänka i banor som vem är markägare här, ska jag försöka ta reda på det och komma med en förfrågan o.s.v. Man blir lite som en insnöad kryssningsmissil, med den stora skillnaden att man sällan kommer till skott (med undantag för skott från mobilkameran). Man lägger dock in platsen där vrilen finns i det särskilda utrymme i hjärnan för "värdelöst vetande", om man någon gång skall göra slag i saken och agera i stället för att flanera.

Jättelik askvril som går runt hela stammen, se även följande bild.

Jättelik askvril som går runt hela stammen, se även ovanstående bild.

Björkvrilar på gång.

Lite större björkvril, finns en något mindre på baksidan.

Hasselvril, den första jag sett på en hassel.

Ekvril, behöver växa till sig.

2015-03-15

Japanska gyuto kockknivar i damaskus, bra ämnen för omskaftning med snyggare trä...

Bra Japanska gyuto kockknivar, utmärkta ämnen för skafta om / omskaftas med snyggt stabiliserat trä eller kanske halvor av Desert Ironwood/Arizona Ironwood. Det kan kanske även vara läge med dold nitning / infästning, för att det västerländska träskaftet skall framhävas bättre. Har lite funderingar på hur jag skall genomföra det för att det skall hålla. Men i slutändan kan det bli vanliga (ovanliga nitar) skruvnitar i lite annorlunda design.



2015-02-09

De olika typerna av skaft på japanska kockknivar. Ovalt skaft, D-skaft, oktagonalt och hinouraskaft...

Det finns 4 olika traditionella huvudtyper av skaft på japanska kockknivar, samt den västerländska modellen. Den västerländska känner de flesta redan till, men det är ett tema med variation främst i form och utseende. Modellen finns som halv eller heltånge.

När det gäller de japanska skaften så finns det som sagt var fyra huvudtyper, det ovala skaftet, D-skaftet, det oktagonala skaftet och hinouraskaftet. Alla utom D-skaftet passar både höger och vänsterhänta.
Skaften fästs på tången främst genom att bränna in tången, men även limmade skaft förekommer. Skaften som bränns på tången gör dessa lätta att byta då behov av detta uppstår, men sitter ändå säkert och lossnar inte i första taget.
De vanligaste träslagen är ho (magnoliaträ), iichi och bränd/rostad kastanj. De vanligaste skaften är de ovala och D-skaften. De åttakantiga och hinouraskafter återfinns främst på  dyrare knivar. Även mer exotiska träslag används på mer exklusiva knivar. Många japanska knivtillverkare erbjuder oftast olika alternativ av ovanstående skafttyper till sina knivar.

Ovalt skaft.

D-skaft.

Oktagonalt (åttakantigt) skaft.

Hinouraskaft. En kombination av det åttakantiga och ovala skaftet.

2015-02-05

Framsteg i omskaftning av santoku kockkniv - Skafta om gammal santoku - Work in progress...

Så har det blivit några ytterligare steg på vägen i att skafta om en 7-8 år gamla japanska santoku kockkniv. Som synes är det ett oktagonalt WA-skaft som den begåvas med och det tycker jag den är värd efter så lång och trogen tjänst. Det återstår fortfarande en del arbetete som epoxyfylleri av några små håligheter, fila till front och bakänden, finputs, oljning och polering. Men det skall jag försöka hinna med i början av nästa vecka.

Delarna i det nya skaftet är valnöt (den större biten), satineé bloodwood i bolstret och mellanlägg av svart vulkfiber och nickelsilver. Förutom ovanstående slutarbete så har jag planerat in ytterligare en grej innan jag anser att santokun är helt färdig att börja användas igen. Mer om det längre fram.



Undersidan

Översidan

En (wip) bild från det tidigare slipsteget.