Mina fällnivar - EKA, Higonokami och David Boye

För närvarande har jag tre fällknivar som jag växlar mellan och alltid bär med mig i fickan eller i min axelväska.

Att gå ut utanför ytterdörren utan en praktisk fällkniv känns tomt. Det är ju faktiskt så att om man någon gång har glömt den, så dyker alltid situationerna där den skulle underlätta tillvaron alltid upp. Kniven för byx eller jackfickan är till 99% EKA-kniven som klarar knivlagen med marginal. De andra som är litet längre har jag i väskan ordentligt nedstoppade instoppade i relevanta fodral.

Fällkniv från EKA

Min första kniv är en nätt och smidig fällkniv från EKA som jag vann på en knivträff arrangerad av Östergötlands Knivförening någon gång under mitten av 1990-talet. Jag var med där och sålde material för knivmakare och köpte några lotter.
Bladet är i rostfritt stål, och den funkar och håller skärpan bra. En fin liten och utmärkt fickkniv som klarar det mesta.

David Boye fällkniv i gjutet 440C

Den andra är en David Boye som har något så udda som ett gjutet knivblad, så kallat dendritiskt blad.
Har hängt med från den senare delen av 1990-talet. Det gjutna bladet är i rostfritt 440C-stål och håller skärpan otroligt bra.

Den 3:e och senast inköpta är en handsmidd japansk Higonokami.
Higonokami är den japanska folkkniven, billig, bra och praktisk till massor av göromål. Skaftet är i en vikt mässingplåt och bladet ett kolstålsblad laminerat med blötjärn (med perfekt skärpa). Funktionen är prio ett, vilket ger kniven en praktisk design och skönhet. Har tillverkats i oförändrat skick sedan starten1894.
Visar att en bra kniv och funktionell skönhet inte behöver vara svindyrt.

Higonokami med laminerat knivblad