Vad har jag för krav på knivar, samt världens vassaste/skarpaste knivar...

Det här med med knivar har fått mig att inse en del grejer genom åren, eller skaffat mig preferenser vad jag vill ha ut av en kniv. Dessutom de vassaste/skarpaste knivarna som finns.

Kniv av Mark

Dessa preferenser innefattar saker som konstruktion, typ av stål eller skärande material, skärpa, storlek och vikt, utseendet, hur den är att slipa och att sköta samt inte minst hur den är använda och hur den presterar.

Det här är naturligtvis bara mina personliga åsikter och synpunkter. Andra knivbrukare har helt andra uppfattningar och det är bara som det skall vara och acceptera.
Vi använder knivar på olika sätt, vi favoriserar olika typer, vi föredrar vissa stål framför andra, vi lägger ned mer eller mindre tid på att sköta dom o.s.v. Vi är alla olika och det skall naturligtvis även speglas i valet av knivar. Det är väl tur, tyckte vi alla lika skulle det bara finnas en typ av kniv för varje uppgift.

- Tack för den stora friheten och personligheten när det gäller valet av kniv / knivar.
- Tack för det stora underbara utbudet av knivar som knivtillverkare och knivmakare erbjuder oss brukare att välja bland.

Blad av Woody Blackwell - Nordeuropeisk typ av dolk knackad i
novaculite från Arkansas.

I lite olika inlägg framöver kommer jag att ta upp några av de olika preferenserna jag har på knivar och vad jag föredrar. Kommentarer till dessa framtida inlägg (även till nuvarande) är välkomna, då jag vill höra era erfarenheter och synpunkter.

Jag tänkte börja med det som är viktigast och som gör en kniv skärande nämligen eggen. När man tänker på en skärande egg så är det onekligen olika stål som först  kommer i åtanke, även om det finns forntida och nya material för att få en bra skärande egg att även ha i åtanke.
Som exempel i det här inlägget kan jag inte låta bli att ta upp det första effektiva skärande verktyget som människan använde främst under stenåldern, men som används än i dag, nämligen flintkniven eller knivar i obsidian och andra material som man kan knacka fram en egg på.

Inte bara fällknivar, jag har även en del bruksknivar jag använder...

Inte bara fällknivar, jag har även en del andra knivar jag använder - men inte lika ofta.

Jag har även en del vanliga bruks eller jaktknivar som kommer till användning lite nu och då. Med tanke på att jag pysslade med att tillverka knivar under 3-4 år i slutet av 1990-talet, så har jag några knivar som jag gjorde då och som jag fortfarande använder. Dessutom har jag en fin kniv gjord av Maihkel Eklund som jag fick som tack för utförda tjänster, som jag uppskattar väldigt mycket. Bladen i knivar är Sandvikens 12C27 förutom det gjutna David Boyebladet som är i 440C

Här under följer därför ett litet bildsvep på mina olika knivar.

Egen jaktkniv av skinnertyp med gjutet blad (dendritiskt) av David Boye (sticktånge). Skaft i kryckträ från björk, rekonditionerad turkos och nickelsilver. Egen mosaiknit.

Fulltångekniv av Maihkel Eklund med ben i skaft. Gravyren på bolstret och nitarna av Maihkel.

Två egna bruksknivar i fulltångemodell med blad av Christer Henriksson och skaft av björk (kryckträ) och Arizona Ironwood. Egna mosaiknitar.

Egen fulltångekniv. Fabriksblad och bolster i nickelsilver och skaft av Manzanitarot.

Egen slimmad brukskniv med blad av Bent Olsson (sticktånge). Skaft av makassar ebenholts och tvärsågat palmträ.

Mina fällnivar - EKA, Higonokami och David Boye

För närvarande har jag tre fällknivar som jag växlar mellan och alltid bär med mig i fickan eller i min axelväska.

Att gå ut utanför ytterdörren utan en praktisk fällkniv känns tomt. Det är ju faktiskt så att om man någon gång har glömt den, så dyker alltid situationerna där den skulle underlätta tillvaron alltid upp. Kniven för byx eller jackfickan är till 99% EKA-kniven som klarar knivlagen med marginal. De andra som är litet längre har jag i väskan ordentligt nedstoppade instoppade i relevanta fodral.

Fällkniv från EKA

Min första kniv är en nätt och smidig fällkniv från EKA som jag vann på en knivträff arrangerad av Östergötlands Knivförening någon gång under mitten av 1990-talet. Jag var med där och sålde material för knivmakare och köpte några lotter.
Bladet är i rostfritt stål, och den funkar och håller skärpan bra. En fin liten och utmärkt fickkniv som klarar det mesta.

David Boye fällkniv i gjutet 440C

Den andra är en David Boye som har något så udda som ett gjutet knivblad, så kallat dendritiskt blad.
Har hängt med från den senare delen av 1990-talet. Det gjutna bladet är i rostfritt 440C-stål och håller skärpan otroligt bra.

Den 3:e och senast inköpta är en handsmidd japansk Higonokami.
Higonokami är den japanska folkkniven, billig, bra och praktisk till massor av göromål. Skaftet är i en vikt mässingplåt och bladet ett kolstålsblad laminerat med blötjärn (med perfekt skärpa). Funktionen är prio ett, vilket ger kniven en praktisk design och skönhet. Har tillverkats i oförändrat skick sedan starten1894.
Visar att en bra kniv och funktionell skönhet inte behöver vara svindyrt.

Higonokami med laminerat knivblad

Veckans bitjärn (kniv) för knivnördar. Damaskdolk med underbart hantverk...

Veckans kniv - Orientalisk skönhet med damaskusblad och ruggig hantverksskicklighet.

Indo-persisk mughaldolk med skaft i ett stycke av bergkristall, damaskblad med guldinläggning och sammetsklädd slida. Klicka på bilden för förstoring. Skickligt och snyggt hantverk som ger "bita-baksidan-på-handen-känsla".

---

En gång i veckan kommer ett inlägg med en bild eller flera bilder på veckans kniv/knivar. Inga speciella kriterier styr utvalet, det kan vara bilder på snygga, underliga, speciella, udda, spektakulära, dyra, billiga, gamla, nya knivar eller i praktiken vad som helst som har en skärande egg och kan rubriceras som kniv. Förmodligen kommer det en att bli en övervikt av det spektakulära och snygga. Jag vet att det hela kan rubriceras som knivnörderi i kubik, men så får det i alla händelser bli.

Varför fällknivar? Varför inte?

Okänd tillverkare.

Varför har jag gillat och gillar knivar, speciellt fällknivar?

Ja det är ju för det första ett väldigt praktiskt och bra verktyg (förmodligen människans viktigaste) som man har användning för i massor av dagliga situationer. Det mesta fixas ju med hem och köksknivarna, men är man utanför hemmet är det en helt annan sak. En slidkniv med fast blad är då ett utmärkt verktyg att ta med sig om man tänker sig att vara i skog och mark, men är inte så praktisk i det dagliga livet om man inte är hantverkare med rätt att bära en arbetskniv. För alla oss andra som tycker att det är bra och praktiskt att alltid ha en kniv med sig är fällkniven därför det bästa och oftast enda alternativet.

Okänd tillverkare

En fällkniv fyller som sagt var kraven man har utmärkt i ovanstående lägen. Den är liten och smidig att bära med sig i en ficka eller i väskan, den klarar det mesta som man har behov av att åtgärda och den är laglig om man inte väljer ett för långt blad.

Fällkniven har dessutom en sinnrik design och funktion och är för det mesta rätt snygg både på ett estetiskt och funktionellt sätt. Den är med andra ord ett utmärkt komplement och backup till slidkniven om man ger sig ut i naturen för att plocka bär eller svamp, campa, jaga eller bara ha det bra.

Jag är litet förvånad med tanke på ovanstående, att inte fler av Sveriges alla duktiga och fantastiska knivmakare kompletterar sitt sortiment av slidknivar med egentillverkade fällknivar. Fällknivssatser är utmärkt till detta. Allt för att nå fler och nya kunder och fylla ett gap i knivmakarens arsenal. Att de dessutom är väldigt prisvärda att tillverka och för kunden, är bara en extra bonus.

Vintage och klassisk EKA-fällkniv söker ny ägare...

Såg följande EKA-fällkniv till salu på eBay. 

Inte utan att den väcker lite habegär med tanke på det klassiska utseendet och underbara skicket. Enligt säljaren är det en kniv från 50-talet, och det kan nog stämma.

Jag skulle gärna se att någon av Sveriges duktiga tillverkare av fällknivar, t.ex. Johan Gustavsson göra en ny tolkning med inspiration från den här kniven, i exklusivare material och med Johans snygga design. Det kunde verkligen bli något spektakulärt, och värt att vänta på.

Bitjärn. Bloggen för knivar i allmänhet, och fällknivar i synnerhet...

Nu är det då dags att komma igång med att blogga om knivar sådär i allmänhet, och fällknivar i synnerhet.

Schrade Uncle Henry, urtypen för gents folder.

Jag har gillat och intresserat mig för knivar ända sedan jag var en ung grabb, deras konstruktion, funktion och design. Detta intresse har gått upp och ner under åren som gått, med toppar och dalar. Den senaste toppen inträffade under 1990-talet, då jag tillhörde det då stora gardet av knivmakare och dessutom även sysslade med att sälja knivmaterial till andra knivmakare. Intresset dalade sedan när annat kom emellan, men har alltid funnits vilande och latent i min tillvaro. Jag har bara väntat på att det skall komma tillbaka och nu är det dags. Det är inte lika dominerande som vid förra intressetoppen, nu har det en mer normal nivå då det får delas med massor av andra saker som gör livet njutbart.

Okänd tillverkare.

Jag skall därför skriva om knivar i den här bloggen, dels som brukare och dels som knivmakare (på en fritids/hobbynivå). Det kommer att handla om de flesta typer av knivar som jag gillar och tycker är intressanta att orera om, men fällknivar kommer att få en speciell plats då jag anser att dessa är essensen för vad en kniv skall och kan vara. Jag har alltid en fällkniv med mig i axelväskan, då den är ett oumbärligt verktyg att alltid ha med sig. Den används regelbundet till olika uppgifter, kanske inte dagligen men i alla fall en eller ibland ett par ggr per vecka.

Det speciella med en bra fällkniv är att den är lätt att ta med sig, den är enkel och funktionell att använda, den är inte skrymmande och är lätt att ta fram och stoppa undan och den behöver inte kosta en förmögenhet för att till fullo fylla sin funktion. En fällkniv är dessutom lättare att anpassa till gällande lagar.

Nog om detta, då jag inte vill bli alltför långrandig i mitt första inlägg. Så det får räcka för den här gången.

Första testet för mallen...

Så var det dags att testa design & funktion på bloggen. En "liner lock" -fällkniv i med damaskblad, ben och buffelhorn får bli den första knivbilden i bloggen. Man måste börja någonstans.